Carpe Noctem

Varelser med känsligare barometrar för krafter utanför det mätbara, det förklarliga - känsligare än människor - känner av hur en okänd makt sprider sig alltjämt, en kraft som både är livets källa och civilisationers undergång. De närmast bundna med naturen känner dess närvaro i varje skyfall. För de flesta går det inte att förklara tydligare än ett tryckande obehag, en fara som säger att gästfriheten är över och en har inte längre här att göra.

Känslan har gått från enstaka berättelser kring Västkusten, till att bli en tydlig regel alla övernaturliga väsen instinktivt inser: Gå inte in i Göteborg.
Garou respekterar varningen de känner och håller avstånd från staden, samtidigt som de söker mer information.
De Besläktade som envist försökt att rida ut stormen är förmodligen de som vet mest, för de som stålsätter sig och dröjer sig kvar i staden får förr eller senare besök av det stora okändas akolyter.
De som faktiskt överlever visiten kan ofta höras upprepa “Blod är Tjockare än Vatten”.

Andra kapitlet av Carpe Noctem utspelar sig i Göteborg. En stad övernaturliga väsen aldrig kunnat göra till sin. Varulvar håller sitt avstånd och de besläktade som tvingats överdaga i staden, eller ens resa igenom den, känner sin best allt för nära ytan för att kunna hålla den tillbaka en längre period. De enda som ryktet säger kan röra sig utan problem är tunnblodiga vampyrer - de avfällingar som knappt ens kan kallas för vampyrer då de under kortare perioder kan stå emot solens strålar och inte har några direkta krafter att prata om.

Både Camarillan och Sabbaten har under det senaste året märkt en markant ökning av tunnblodiga fledgelings, många av dessa invigningar är gåtor för de involverade besläktade då styrkan i deras eget blod inte borde vara upphov till dessa avfällingar. För vissa är detta ett tecken på att undergången är nära, för andra ett förnedrande nederlag. Från början var det bara några enstaka rapporter här och där, inget någon la någon större vikt vid, men när rapporterna blev fler och fler och började komma från flera håll - till slut fanns det historier från Oslo i norr, till Kristianstad i öst, och över större delen av Danmark - insåg alla till slut att något var allvarligt fel. Det båda sidorna är överens om är att inget gott kan komma av att ha för många tunnblodiga i sin domän och det hela har lett till att invigningar överlag skett mycket sällan det senaste året. En del av avfällingarna har kallblodigt mördats så fort deras natur visat sig, andra har jagats iväg, ytterligare en del har lyckats fly när de insett hur stor fara deras liv svävat i. Då vissa kunnat spåras till Göteborg viskas det om att det är därifrån effekten härstammar, att det hela är en ödesdiger sidoeffekt av vad det än är som håller besläktade ute ur staden.

Klan Tremere påstår nu att de hittat ett sätt att hålla kraften som håller alla besläktade ute ur staden lugn, åtminstone för en kort period. Flertalet domäner runtom i Sverige och norra Europa har det senaste året kunnat vittna om att Tremerer blivit mer och mer retliga och till slut faktiskt försvunnit för att bli ersatta av andra. Nu har deras nödrop till slut spridit sig och tiden verkar knapp.

Vanan trogen har magikerna varit vaga i sina meddelanden, men det är tydligt att de är desperata efter hjälp. Så pass desperata att deras nödrop gått till både Camarillan och närliggande Sabbatdomäner. Alla är kallade till konferensanläggningen “Fontänen” i Göteborg, under vit flagg över en helg i januari, för att där få reda på mer och hjälpa till att lösa problemet. Tremererna har insisterat på att alla behövs, trots högljudda protester från svenska Camarillan och misstro från Sabbaten.

Finns det verkligen ett sätt att bli av med kraften som håller Göteborg i sitt grepp, eller är det bättre att bara släppa det hela och för evigt markera Göteborg som “ingenmansland”? Kan vi för en gångs skull lita på klan Tremere? Vad händer om vi lyckas, vad händer om vi misslyckas? Kommer den ytterst bräckliga friden hålla över helgen, eller kommer helvetet braka loss så fort de båda sidorna ska försöka samlas i ett och samma rum för första gången på århundraden? Vem kommer kunna stå när dammen brister och vem kommer stå kvar när dammet lägger sig?

Välkommen att hitta svaren i den andra delen av Carpe Noctem!